GLUKOS TROMMERS PROV

 VI TOG  NÅGRA DROPPAR CuSO4 SOM VI HÄLLDE I VÅRAT PROVRÖR OCH SEDAN DROPPE VI NaOH TILLS DET BLEV BLÅTT SOM HADE DRUVSOCKER I SÄG OCH SEN KOKADE VI DET OCH DÅ BLEV DET ORANGE FÄRG

Reagens på protein - Biuretprovet

Vi började att ta tre droppar NaOH och en droppe CuSO4. Säkerhet: glasögon och handskar

Lymfsystemet och mjälten

Lymfsystemet och mjälten

Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.

Lymfsystemet består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressas ut i början av blodomloppets kapillärer.

Mjälten

Mjälten är kroppen största lymfatiska organ och ligger ganska högt upp i bukhålan på vänster sida precis under mellangärdet. Revbenen skyddar mjälten. Mjälten är formad som en böna och är typ 12 cm lång. Den innehåller, precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att ”äta upp” invaderande celler. Mjälten omges av en skyddande kapsel av bindväv. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten.

Pulsmätning

Undersökning pulsen efter ansträngning

·     Hur länge tar det att få tillbaka vilopulsen efter 1 minuts ansträngning?

Hypotes: Vi tror att det tar ungefär 3 min att få tillbaka vilopulsen för oss men det behöver inte vara det för alla.

Undersökning: Börja med att vila 4 minuter. Sen så kollar du vilopulsen innan du joggar/armhävningar en minut. Sen så ska du villa en minut och kolla på pulsen och mäta vilken skillnad från första. Om den inte har gått ner, Vänta en minut extra. Fortsätt att ta pulsen efter varje minut å kolla om det e samma puls varje gång eller om pulsen ändras.

Våran ansträngning: vi ska hopa hopprep för att få upp pulsen.  

  

Ringklocka

Elen åker som i en bana ifrån den plus laddade delen till en spole med 600 varv till en hållare längst till vänster. sedan åker det lägst den platta metal biten ovanför samt som den nu magnetiska metall biten (som spolen sitter på) drar ner på den platta metall biten ovanför så bryts kopplingen så att den åker upp, sedan pågår denna process stills man stänger av elen. 

Anders Celsius

Anders Celsius

Anders föddes år 1701 och dog redan 1744. Under sitt 41-åriga liv skulle Celsius bli en forskare 

Fadern, Nils Celsius, var en stridbar men med åsikter som inte passade in i dåtidens normer. Han misslyckades med att disputera på en avhandling där den kopernikanska Världsuppfattningen hyllades. Inte desto mindre blev han blev en professor i astronomi 1719. Även Anders farfar Magnus Celsius, hade varit astronom. Hans farbror, domprosten Olof Celsius, amatörbotanist och hjälpte Linné.

Anders växte upp under fattiga förhållanden, men det stod klart att han var mycket begåvad. Redan vid tolv års ålder hade han avverkat den lärobok i matematik, som var avsedd för studenter. 

Anders Celsius gick i sin fars fotspår – men detta inte var vad föräldrarna hade önskat. De ville hellre att han skulle läsa juridik.

 1730, alltså redan vid 29 års ålder, blev Anders Celsius professor i astronomi, vid Uppsala universitet. Vid sidan av professur fick han sköta en tjänst i matematik, då innehavaren Samuel Klingenstierna var på resa i Europa. Resurserna för forskning i naturvetenskap var bristfälliga i Sverige, det var därför viktigt att resa utomlands för vetenskapliga kontakter. Efter Klingenstierna återkomst blev det Anders Celsius tur att resa.

Färden gick först till Tyskland och Italien, sedan även Frankrike och England. Under resan, som tog fyra år, besökte Celsius nästan alla kända observationer i Europa och samarbetade med de då ledande europeiska astronomerna.   

No, växthuseffekten

Växthuseffekten

Beskriv

Vi människor släpper ut koldioxid och det far i atmosfären och blir tjockare solen strålar kommer inte ut like mycket som det ska. Det blir varmare å varmare och glaciärerna smälter.

Växthuseffekten är både bra och dålig.

Ökad växthuseffekt är inte bra för våran planet. Växthuseffekten är inte bara dålig. Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för liv på jorden 

Solen värmer jorden.

Solen skickar ut strålningar som strålar in mot jordytan. En tredjedel av strålen reflekteras av snö, is, moln och partiklar strålningen som reflekteras “studsar”, mot vår planet och påverkar inte klimatet resten av solljuset omvandlas till värme eller binds av kemisk energi

Ozonhålet. Ozonskiktet i stratosfären kan tunnas så mycket att allt ozon fullständigt försvinner på vissa nivåer. Anledningen till uttunningen beror på ökade mängder klor i atmosfären. Det i sin tur beror på utsläpp av ämnen som innehåller klor eller brom, till exempel så kallade klorfluorkarboner mer kända som freoner. Dessa transporteras runt jorden och upp till ozonskiktet i stratosfären där klor frigörs och bidrar till att ozonet bryts ner.

Växthuseffekten